SD Umeåregionen | Sverigedemokraterna är hela Sveriges parti. Vi tror att samhället mår bäst av vi går framåt tillsammans. Vi är Sveriges enda oppositionsparti - En röst på oss, är en röst för förändring. Sverigedemokraterna är det snabbast växande partiet i Sverige. Välkommen till Sverigedemokraternas lokalsida för hela Umeåregionen! | Sida 2

Hem

Välkommen till Umeå och SD Umeåregionen!

norrlandshuvudstad

Ordförande

Lars Forsgren

Lars Forsgren@sd.se

Umeåregionen består av  kommunerna:      Umeå    Vindeln      Vännäs      Bjurholm     Nordmaling.

....

 

  • Flyktingmottagandet ska vara frivilligt

    Av gert karlsson den 17 maj, 2020
    0

    Norrans kommentar till denna insändare:

    Avtal med Migrationsverket om mottagande av nyanlända bör enbart tecknas frivilligt, menar länets sverigedemokrater.

    Flyktingmottagandet ska vara frivilligt

    När den statligt finansierade etableringsersättningen försvinner har väldigt få nyanlända kommit i arbete.

    Sverige 17 maj 2020 16:35

    Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

    Migrationspolitiken är vad som kom att definiera 2010-talet i Sverige.

    Först regeringen Reinfelds naiva migrationsöverenskommelse med Miljöpartiet, sedan regeringen Löfven, som inte skulle bygga några murar. Konsekvenserna av denna naivitet är tyvärr vad som kommer definiera 2020-talet.

    Trots att mottagandesystemet var hårt överbelastat under migrationskrisen 2015 lät den socialdemokratiska regeringen dörren till Sverige stå öppen in i det längsta.

    För att hantera konsekvenserna infördes den så kallade bosättningslagen. Alltså den lag som ger staten rätt att med tvång fördela nyanlända som fått uppehållstillstånd mellan landets kommuner.

    Detta menar vi sverigedemokrater strider mot det i regeringsformen grundlagsskyddade kommunala självstyret.

    Problemen för kommunerna är uppenbara. När den statligt finansierade etableringsersättningen försvinner har väldigt få nyanlända kommit i arbete. Detta misslyckade vältrar staten över på kommunerna. Det ger ökade kostnader samtidigt som skatteunderlagen ofta minskar.

    Boliden är ett exempel på hur migrationspolitiken och dess ekonomiska och sociala effekter kan påverka ett mindre samhälle. I många år har Skellefteås makthavare förnekat de framväxande problemen i kommunens ytterområden.

    Men snart är de omöjliga att ignorera.

    Fler kommuner i Västerbotten upplever samma utveckling.

    I många kommuner saknas inte bara jobb utan också bostäder. Otryggheten har ökat i utsatta områden och skatterna höjas för att försöka hålla ihop budgeten.

    Samtidigt ges många av de nyanlända inte en rimlig chans att anpassa sig till Sverige. De hamnar i ett utanförskap som är svårt att ta sig ur.

    På sikt måste målsättningen vara att asylprocessen ska vara ett statligt åtagande som tar veckor snarare än år.

    En ny utlänningslag måste snarast komma på plats där hjälp i närområdet prioriteras före mottagande i Sverige. Staten måste även ta mer ansvar för invandringens kostnader kombinerat med ett större stöd för återvandring.

    Fram till att detta system är på plats måste dock kommunernas självbestämmande respekteras. Det kan inte vara kommunmedborgarnas ansvar att bekosta något man inte kan styra över.

    Avtal med Migrationsverket om mottagande av nyanlända bör alltså enbart tecknas frivilligt i den omfattning kommunen själv anser lämplig och önskvärd.

    Detta innebär att den tvingande bosättningslagen, som Sverigedemokraterna motsatt sig från start, snarast bör rivas upp.

    Med anledning av ovanstående kommer Sverigedemokraterna att arbeta för att pröva bosättningslagen i samtliga kommuner i Västerbotten. Det kommunala självstyret och välfärden för medborgarna måste prioriteras.

     

    Markku Abrahamsson (SD), gruppledare Skellefteå kommun

    Emma Lundkvist (SD), gruppledare Vännäs kommun

    Lars Forsgren (SD), gruppledare Vindeln kommun

    Eric Axelsson (SD), gruppledare Vilhelmina kommun

    Marie Berglund (SD), gruppledare Storuman kommun

    Lars-Erik Nygren (SD), gruppledare Robertsfors kommun

    Mikael Larsson (SD), gruppledare Nordmaling kommun

    Jessica Höglund (SD), gruppledare Malå kommun

    Thomas Palmblad (SD), gruppledare Lycksele kommun

    Jimmy Frohm (SD), gruppledare Dorotea kommun

    Stefan Svensson (SD), gruppledare Bjurholm kommun

    Birgitta Palm Ejlefall (SD), gruppledare Umeå kommun

  • Av gert karlsson den 12 maj, 2020
    0

  • Förtätning av centralorter.

    Av gert karlsson den 4 maj, 2020
    0

    SD Umeåregionens syn på förtätning av centralorter

    Förtätning är ett begrepp inom stadsplanering syftar på nyproduktion av byggnader inom befintlig bebyggelse.

    Nyproduktion av byggnader kan röra olika typer av bebyggelse, såsom bostäder, butiker och kontor. Förtätningen kan även ske på olika typer av mark, som grönområden, industrimark, parkeringsplatser eller att bygga till fler våningar på hus.

    Det finns debatt angående förtätningens fördelar och nackdelar, där det vanligaste argumentet för förtätning är att staden eller centralorten behöver förnyelse och utveckling. Idén om en förtätning av färdigbyggda stadsområden är inte ny. Redan år 1980 fanns planer på att ”förtäta” exempelvis Hammarbyhöjdens 1940-talsbebyggelse

    Miljöargument för förtätning förekommer också, då förtätning oftast innebär att ny bebyggelse planeras nära befintlig kollektivtrafik.

    Ett vanligt argument emot förtätning är oviljan att bebygga grönområden, vilka vi Sverigedemokrater anser ha många viktiga funktioner i samhället, som rekreation och avkoppling. Förtätning kan också innebära stora nackdelar för redan boende i aktuella områden, med skuggning och belastning för avlopp. Att avveckla parkeringsplatser kan försvåra vilja att bosätta sig alternativt bo kvar och att bygga på våningar på fastigheter, som inte ursprungligen är anpassade för detta, kan leda till fastighetssvikt.

    Sverigedemokraterna i Umeåregionen har uppmärksammat baksidor med alltför hög trängsel och trångboddhet mellan individer, vilket bl.a kan underlätta spridning av smitta. Vi anser att det inte finns frågetecken varför just Stockholm, med tunnelbana under jord, drabbades hårt av Covid-19.

    Vi lovar agera så gott vi kan för att Umeå ska bevara äldre sin bebyggelse med grönområden!

    Maria Nilsson (SD) ledamot Umeå fullmäktige

  • ..

    Av gert karlsson den 31 mars, 2020
    0

    Umeå kommunfullmäktige 200330

    Umeå kommun får ett positivt ekonomisk resultat 2019 på 189 miljoner, bättre än budgeterat. Det avsätts en reserv till RUR; Kommunal reservutjämningsreserv.

    Viktiga förklaringar är stort överskott från Stornorrfors vattenkraftverk samt att nämnderna i kommunen förbättrat kontrollen i fråga om inkomster och utgifter jämfört med 2018.

    I årsredovisningen, konstateras att Umeå kommuns ekonomiska ställning är god. Dock påvisas ökning av såväl korttidsfrånvaro som längre frånvaro, totalt är sjuktalet 6,9 för 2019. Under året har 4 000 rehabiliteringsärenden hanterats, varav 2 614 har tillkommit under 2019. Det har skett en ökning av korttidsfrånvaroärenden (sjukskrivna vid 4 tillfällen på 6 månader) för grupperna 29 år och yngre och 30–49 år. Även sjukskrivna över 365 dagar har ökat. Av de 4 000 ärenden som har hanterats under året har 2 477 avslutats. Merparten (76 procent) har återgått till ordinarie arbetet och 3 procent till annat arbete i Umeå kommun.

    Sverigedemokraterna antar att sjukfrånvaron kommer att öka i samband med Covid-19. Det är viktigt att planera för detta scenario!

    Maria Nilsson

    Ledamot SD KF-grupp Umeå.

  • :

    Av gert karlsson den 24 mars, 2020
    0

    Enkel fråga ställd från SD KF Umeå . . . till:

    Andreas Lundgren Individ- och familjenämndens ordförande

    Manual för kontaktpersoner till medmänniskor med funktionsvariationer?

    Många individer med funktionsvariationer saknar vänskapsrelationer och har ett litet socialt nätverk. Uppgiften som kontaktperson är att vara en medmänniska till en person med funktionsvariation/nedsättning. Man träffas ett antal gånger i månaden. Det allra vanligaste är att man träffas cirka en gång per vecka, cirka två timmar per tillfälle. Till exempel kan man gå på bio, gå på stan, promenera, laga mat tillsammans eller bara sitta och prata med varandra.

    Det finns inget krav på någon speciell aktivitet. Som kontaktperson har man ingen anställning utan ett arvoderat uppdrag. Det innebär att kontaktpersonen får ett arvode samt ersättning för sina omkostnader under sitt uppdrag som kontaktperson.

    När ansökan om att bli kontaktperson sänts in, görs en lämplighetsbedömning, genom att tjänstemän begär kontroll av social- och polisregister. Kontaktpersonen kallas sedan på intervju och slutligen får vederbörande lämna referenser.

    Vad gäller önskan / behov av kontaktperson, ansöker man om detta via SoL/LSS. Kontaktpersoner har tystnadsplikt.

    Ifall socialtjänstemannen bedömer rätt till kontaktperson, strävar socialsekreteraren att matcha rätt kontaktperson till den sökandes behov och önskemål.

    När en kontaktperson valts ut, träffar den tilltänkta kontaktpersonen den sökande så att han eller hon kan avgöra om personkemin stämmer.

    Man kommer gemensamt fram till vad stödet ska innebära och hur ofta man ska träffas.

    Uppföljning sker kontinuerligt med sökande, kontaktperson och socialtjänsteman.

    .

    Vi Sverigedemokrater frågar:

    • Finnas manual över möjliga aktiviteter kontaktperson och avnämare bör göra?

    • Kan kontaktperson med olämpligt agerande under uppdraget avstängas?

    För Sverigedemokraterna

    Birgitta Palm Ejlefall

    Maria Nilsson